Bron 1

Fyren

Molnigt

Havet

Midsommarafton

Lupiner är mycket vanliga och används ofta för att klä midsommarstången, tillsammans med björklöv och andra sorters midsommarblomster.

Fågel

Här en liten fågel som hittat något gott att äta. Är det någon som vet vilken sorts fågel det är? Den påminner om en björktrast men jag tycker att den är för mörk i fjäderdräkten.

Botaniska Trädgården

I början av juni besökte jag Botaniska trädgården i Göteborg. Det är där jag fotograferat de flesta bilderna. Jag kan rekommendera ett besök om man är intresserad av växter och blommor. Här är en länk till hemsidan: http://www.gotbot.se/

Den blå blomman

Är det någon som vet vad denna blå blomma heter?

Kirgislök

Det kungliga bröllopet

Med denna symboliska bukett vill jag gratulera prinsessan Victoria som gifter sig med Daniel Westling idag. Jag önskar dem all lycka i framtiden!

Azalea

"Azalea kallas flera växtarter inom släktet rhododendron i familjen ljungväxter. Tidigare var Azalea ett eget släkte, men arterna som ingick där utgör nu två av åtta undersläkten i rhododendronsläktet; Pentanthera (lövfällande) och Tsutsusi (städsegröna).

Några arter
Doftazalea (Rhododendron arborescens)
Dvärgazalea (Rhododendron kiusianum)
Guldazalea (Rhododendron luteum), del av undersläktet Pentanthera. Vilt växande från Balkan till Kaukasus. Odlas även som trädgårdsplanta på grund av sina stora vackra blommor med stark doft.
Indisk azalea (Rhododendron indicum), del av undersläktet Tsutsusi.
Kejsarazalea (Rhododendron albrechtii)
Orangeazalea (Rhododendron calendulaceum)
Rosenazalea (Rhododendron prinophyllum)
Sommarazalea (Rhododendron occidentale)
Det finns fler rhododendronarter som kallas azalea och därutöver finns en mängd namnsorter."
Texten är hämtad från http://sv.wikipedia.org/wiki/Azalea

Vit rhododendron

Rhododendron

"Rododendronsläktet (Rhododendron) är ett släkte med bland annat omtyckta blommande trädgårdsväxter.

Flera av arterna i släktet är städsegröna. Under försommaren växer nya blad ut. Rhododendron finns som buske och trädliknande växt. De är vanligen långsamt växande men blir efter några årtionden mycket stora.

I vilt tillstånd finns de i Himalaya, Burma, Kaukasus och Tibet. De gillar kyla men har svårt att tåla torka. I Sverige finns två vilda arter, lapsk alpros (R. lapponicum) och skvattram (R. tomentosum).

Som trädgårdsväxt finns den i otaliga varianter, enligt en källa 1300 stycken, förmodligen fler. Arterna skiljer sig åt vad gäller storlek, blomfärg, och blomningstid, men de blommar samtliga under tidig försommar.

Rododendronsläktet är så kallade surjordsväxter, pH-värdet i jorden bör vara 4,5 och den föredrar att växa i sluttningar med lätt vandrande skugga."
Texten är hämtad från http://sv.wikipedia.org när jag sökte på rhododendron.

Rosa äppelblom

Äppelblom

"Trädet
Trädet är relativt litet, cirka 5–12 meter högt, med en rikt förgrenad krona. Det översållas i maj-juni av vita eller rosa blommor. Äppelträdets blomhylle, särskilt kronan, har samma form som hos vilda, enkla rosor, det vill säga 5 fria, likformiga, oskaftade kronblad av omvänt äggrund form. Rosblommiga växter är tydligt olika ranunkelväxterna genom den skivlika utbredningen av blomaxeln, med ett litet mellanrum mellan ståndarnas fäste och pistillernas.

I Sverige finns två äppelarter som räknas till vår vilda flora: vildapel (Malus silvestris) och apel eller äpple (Malus domestica). Apeln härstammar ursprungligen från Malus sieversii som ännu växer vild i Centralasiens bergstrakter. När och hur apeln kom till Sverige vet vi inte, kanske via människor som kom invandrande.

Förr fick äppelsorterna ofta namn efter yttre och inre egenskaper som kantäpple, glasäpple, druväpple och järnäpple.

Den vilda apeln förekommer i Norden ganska allmänt i lövdungar och hagar inom södra och mellersta Sverige och Norge (upp till Gästrikland och Trondheimsfjorden) samt sydvästliga Finland. Den finns också på skogskullar över hela Europa och Nordasien. Man kan urskilja varieteter med kala och med gråludna blad och fruktämnen.

Äppelträden är tydliga exempel på den stora förändring och rika formväxling som domesticering (odling) kan medföra hos en växtart. De vilda formerna är ofta höga träd (upp till 10 m) med en del kvistar utbildade till kraftiga tornar. Vildaplarna utgör därför ofta en stor del av de törnsnår, som frodas på torra ställen i lundar och skogsbryn, fredade som de genom sin beväpning är mot människans och de större djurens angrepp. Även vildäpplena blir därigenom svåra att komma åt, så länge de sitter kvar på trädet. De vilda frukterna är även som mogna för kärva och beska för att människor ska vilja äta dem. Men det finns några allätande djur som äter de frukter som fallit till marken, till exempel vildsvin, grävling och kråka. Jämför dessa vilda äppelträd med de låga, yvigt greniga äppelträden i en fruktträdgård och deras saftiga äpplen med sin friska syra och behagliga doft. I Sverige och Finland skördas mogna trädgårdsäpplen ända upp till 63° nordlig bredd (ungefär vid Sundsvall och Kuopio) och i Norge ännu nordligare. Redan i förhistorisk tid fanns både vilda och odlade äppelträd i Europa. Man har upptäckt att pålbyggnadsfolken vid södra och mellersta Europas sjöar använde vildäpplen och gömde dem, skurna på längden och torkade, som vinterförråd. Vildäpplena är användbara till äppelvin (cider). I England har 50 000 fat cider under ett år utvunnits av vilda äpplen på ett område av 150 kvadratkilometer.

Äppelträdets ved är bra till träsniderier. Det är hårt och segt, har en fin yta och blekbrun eller gulaktig färg."
Texten är hämtad från: http://sv.wikipedia.org när jag sökte på ordet äpple.

Äppelträd

"Äpple (Malus domestica) är en domesticerad art i familjen rosväxter och är ett av de mest odlade fruktträden.

Tidigare ansågs arten vildapel (M. sylvestris) ha spelat stor roll i utvecklingen av äpple, men numera anses en annan art, M. sieversii från Centralasien ha spelat större roll."
Texten är hämtad från Wikipedia.

Blommande syrener

Vita syrener

Sveriges nationaldag

Jag är så glad att jag är svensk!

Lila syren

"Syren eller bondsyren (Syringa vulgaris) art i familjen syrenväxter. Den är ursprunglig i sydöstra och östra Europa, men numera planterad och förvildad på många håll.

Syren är en lövfällande buske som blir relativt stor. Barken är skrovlig och gråaktig, som äldre flagnande. Bladen är motsatta, skaftade, spetsigt äggrunda, enkla och helbräddade, med hjärtlik bas. Blomställningar sitter i par i spetsen på genarna och är stora äggrunda klasar. Fodret har fyra korta flikar. Kronan är vit eller mörklila, eller någon mellanform alltifrån blekt blå till svagt rödlila, den är cylindrisk med utbrett fyrflikigt bräm, blompipen är lång, flikarna är korta. Ståndarna är endast två. Stiftet är ensamt. Frukten är en elliptisk, brun kapsel som öppnas i två delar. Fröna är tillplattade och vingade. Syrenen blommar i slutet av våren med en behaglig söt doft."
Texten är hämtad från http://sv.wikipedia.org/wiki/Syren